Hörneå bys hemsida www.becken.se
High Coast Distillery
I Bjärtrå/Ådalen finns en av Sveriges destillerier av whisky, tillika ett populärt utflyktsmål för bland annat husbilar. Om det senare har en tidigare artikel på Becken-Webben berättat om. Besöket skedde den 19 april 2024, och här återkommer vi till den då utlovade artikeln om själva destilleriet - som blev skriven först nu.
Destilleriet hette tidigare Box, ett namn med anor till den nedlagda industrin i vars lokaler man flyttat in. Varumärket ”Box” var dock upptaget på annat håll varpå whiskyn nu går under namnet ”High Coast Whisky” (noteras att man stavar whiskey utan "e").
Området kryllar av gamla träindustrier och även flottning, vilket renderat artiklar om sågverkssamhället Marieberg och skiljet i Sandslån. Mer på samma tema kommer i framtida artiklar på hemsidan.
Bild 1. High Coast Distillery.
Bild 2. I foajén till restaurangen vid High Coast Distillery möts man av dessa whisky-fat.
Bild 3. Guidad tur inleds med information av Stefan Lidin.
Stefan i bild 3 jobbar vid destilleriet och fungerar som guide. Stefan har givit sin tillåtelse att exponeras i bild och med namn på Becken-Webben. Han berättar vidare att han har bakgrund i pappersindustrin och dess processtyrning vilket har vissa likheter med ett destilleri. Dåtidens sulfitfabriker var även stora producenter av etanol, vilket skrivits om tidigare på hemsidan.
Fördelarna med att besöka destilleriet i mitten av april är att man slipper trängas med andra besökare. Den guidade turen bestod av enbart undertecknad Skribent och Redaktör Lena Lindholm. Detta gav mer utrymme för diskussion än vad som annars vore fallet.
Vid High Coast Distillery köper man in mältat korn, orökt och rökt, som krossas i en kvarn till gröpe. Sammansättning av malt blandas i ett mäskkar med nödvändiga tillskott av jäst, etc. Angående "rökning" kan förtydligas att med denna metod får whiskyn en särpräglad smak som vissa eftersträvar. Genom att öka eller minska inslaget av rökt korn i mäsken kan dessa smaker justeras.
Mäsken pumpas vidare till jästankar i bild 4 där processen fortsätter.
Bild 4. Jästankar.
Bild 5. Turen fortsätter in i själva destilleriet med dess "pannor". Här är det varmt. Längs bort i bild bakom Stefan Lidin, ses mäskkaret.
Pannorna i bild 5 är inte isolerade, av förklarliga skäl då sprit ska kondensera på dess ytor. Att destillera sprit (etanol) är en konst och pannornas utformning döljer hemligheter och traditioner. I bild 5 ses två typer av pannor. Paret närmast i bild skiljer sig mot de två längre bort. Destillationen sker i två steg, mer om det längre ned i artikeln.
Till varje panna hör även en kondensator för kylning, vilket i bild 5 ses som svarta "cisterner" mellan pannorna. Kylvatten tas från Ångermanälven.
Bild 6. Redaktör Lena Lindholm inspekterar processen. Här provtas destillatet med regelbundna intervall för att mäta dess alkoholhalt och sortera fram rätt fraktion av sprit.
Vid jäsning bildas en rad andra ämnen förutom etanol. Dessa fraktioner förångas och kondenserar vid olika temperaturer och i olika faser av processen. Mer om detta kan läsas på annat håll.
Vid destillering anpassas temperaturen till förångningen av etanol. Mer lättflyktiga fraktioner av ämnen – som förångas vid lägre temperatur – följer med etanolen och kondenseras tillsammans med den. Så kallad ”finkel” är ett uttryck för sådana ämnen och smaker som förorenar olika spritfraktioner.
Vid High Coast Distillery sker destilleringen i två steg. Whisky från exempelvis Irland destilleras vanligen i tre steg. Å andra sidan är teknisk sprit destillerad i många fler steg i en automatisk process för tekniskt ren etanol. Detta kan tyckas bli en fin vodka men samtidigt vill man i whisky ha kvar smaker av ”orenhet”, exempelvis rökighet.
Vid ett besök vid Glenfiddich destilleri i Skottland för många år sedan, förargade Skribenten guiden med kommentaren att den sprit som kommer ur destilleringen är teknisk etanol, med olika inslag av flyktiga ämnen som följer med, exempelvis rökighet. Hur pannan ser ut med dess olika bubblor och bucklor är mer hokus pokus och att det istället är lagring på fat och dess egenskaper som ger karaktär. Detta var en ren förolämpning - förstod man snabbt – av amatörmässig karaktär. Samma misstag görs inte vid High Coast Distillery.
Bild 7. Vid High Coast Distillery har man god digital kontroll på processen. Dock är många steg i den ett fortsatt manuellt hantverk.
Bild 8. Efter destillering följer lagring.
Även lagring är en process som förutom stora lagerlokaler kräver särskilda kunskaper. Whisky lagras på fat som i sig är en hel vetenskap, från nya till begagnade fat. Begagnade fat kommer dels från vintillverkare, exempelvis Madeira, Sherry dels sprittillverkare för tidigare lagring av konjak eller amerikans Burbon, etc. Därtill skiljer träslag i faten, likväl som det klimat där faten lagras. Vid High Coast Distillery är alkoholhalten under lagring i genomsnitt 56 %, så kallad ”cask strength”
Bild 9. Det är många ”hyllmeter” av fat, i flera lagerlokaler med noggrann övervakning.
Bild 10. Guidningen avslutas med provning.
Stefan Lidin berättar om hur High Coast Whisky fokuserat på fyra karaktärer: Älv, Berg, Hav och Timmer. High Coast Whisky är självklart en "single malt", till skillnad från "blended whisky" där olika sorter blandas.
Det är tur att Redaktionen färdas med husbil varvid övernattning sker vid destilleriets ställplats. Efter några glas inses att även Hörneå (Skribenten) behöver ett whiskyfat vid High Coast Distillery. Detta fat är namngivet ”Becken” på sin plakett, och ligger till sig på hyllorna vid High Coast. När denna whisky ska tappas på flaskor är ett oskrivet kapitel – än mindre hur det ska förtäras – det får framtiden utvisa!
Bild 11. Fat med namn "Becken". När detta skrivs är whiskyn drygt 4 år. År 2023 var då den tappades på detta fat.
Observera att Becken-Webben är garanterat fri från reklam. Att High Coast Distillery får utrymme på hemsidan är enbart Redaktionens val, att beskriva företagande i norr.
Gunnar Engström, 2025-07-15
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se